Direktlänk till inlägg 8 januari 2013

Katt och smärta

Av djursjukhusetgammelstad - 8 januari 2013 07:41


Om det är svårt för oss människor att tolka hundar med smärta så är det ännu svårare för kattägaren. Deras natur är så tvärtemot hundens. Medan hunden söker kontakt och vill vara omkring oss, söker sig katten undan och vill vara i fred. Därvidlag har vi lättare att förstå hundbeteendet än kattens.


För kanske 15 år sedan hade ett läkemedelsföretag en turné genom landet avseende smärtlindring. De lanserade en tablett som nu är den vanligaste typen av smärtlindring - NSAID (nonsteroidal antiinflammatory drugs), eller helt enkelt antiinflammatoriskt läkemedel. Rimadyl, Metacam, Norocarp, Flexicam, Trocoxil´... listan är betydande av olika märken i dag med liknande verkningssätt. Då var det pionjärt, helt nytt.


Vi fick titta på filmer av sjuka och skadade djur i olika situationer och poängsätta deras smärta utifrån hur vi tolkade beteenden. Vi hade mentometerknappar allihopa och det var extremt intressant. Först bedömde vi deras smärta utan att veta om de var medicinerade eller inte. Samtliga av oss sänkte vår score när vi fått kännedom om att de fått såväl morfin som NSAID.


Så. Nu borde den ju inte längre ha ont.


Och när diskussionen kom kring katten som var buköppnad för en kastration (sterilisering i dagligt tal) att de behövde en kombo av morfin och NSAID innan ingreppet för att ligga steget före smärtan, opponerade sig ett par stycken i publiken (alla veterinärer):


- Men.. Smärtlindra? Varför då? Det är ju ett standardingrepp.


Och det blev tyst i salen. För oss ett standardingrepp förvisso - får katten inte ont då? Det är förhoppningsvis en helt förlegad åsikt. Men jag tror att det finns mycket kvar att lära kring katter och deras alldeles egna behov av smärtlindring. De får lättare biverkningar vid NSAID-användning och deras läkemedelsomsättning skiljer sig radikalt från hundens. Men då är vi skyldiga att hitta den smärtlindring som de tål och som gör dem komfortabla oavsett orsak till smärtan.


Hur visar då kisse smärta?


Studier på kastrerade katter med och utan smärtlindring visar på att den icke smärtlindrade katten ligger mer hopkurad och är mer stillsam än den som fått sin smärtlindring. Jämför man med den otillräckligt smärtlindrade hunden i uppvakningsskedet så är den mycket mer utåtagerande, kastar sig, ylar, flåsar och springer med benen. Vi blir mer uppmärksammade på att den inte mår som den ska. Kattens smärta är mer inuti den lilla kroppen. Kattontet är inte högljudd alls. Den smärtlindrade katten börjar mycket tidigare med putsbeteende, ligger lugnt på sidan, andas lugnt och kommer snabbare igång att äta och dricka.


Katter har en besvärlig tandsjukdom, FORL. Den är oerhört smärtsam. Emaljen försvinner från tanden. Många äldre katter är drabbade. Behandlingen består av extraktion, det vill säga att operera ut tanden under narkos. Dessa katter slutar äta, kan salivera, tugga på den friska sidan, föredra blötmat framför torr, magra av, bli mera stillsamma. Även denna smärta saknar röst. Och det har ofta hunnit mycket långt med FORL-processen när kisse förhoppningsvis får hjälp med sin tandsjukdom. Men man får tyvärr förmoda att det finns åtskilliga som lider svårt i tysthet. Vi tänker att jamen, äter de, så har de inte ont. Men det är först i sent skede som de blir utan aptit. Ett bra sätt är att be veterinären kontrollera munnen i samband med vaccinationer och hälsokontroller.


Katter som är utegående blir då och då kattbitna. I det bitna området kan det bildas en varböld, som växer till och gör ont. Dessa kissar är stillsamma av feber och smärta och förlorar aptiten. Vid beröring av området (ofta svans, ben och ansikte) kan katten försöka bita eller jamar varnande. Efter några dagar brister bölden, katten börjar slicka över böldområdet. Först då kommer många med sin kisse. Åsynen av varet som väller ut är det som får ägaren att reagera.


Katter med brutna ben, skadade bäcken och andra trafikskador är ofta också passiva i sitt smärtuttryck. De jamar och kan fräsa om man berör det smärtande området, men är i övrigt helt tysta. Det gäller också om ryggen är bruten. Man kan se att de flämtar och att pupillerna är vidgade.


Urineringssvårigheter förekommer rätt ofta. Hos hankatt kan det bildas plugg i urinröret som leder till total oförmåga att kissa. Dessa katter springer ideligen på lådan, slickar mot penis, tränger som om han behöver bajsa men i själva verket saknar förmåga att tömma blåsan. Människor med njursten och urinstopp vittnar om fruktansvärda smärtor långt värre än barnafödande. Vi behöver tänka så kring dessa katter också. Hantera dem varligt och smärtlindra allt vi kan. Varje gång det kommer en katt liggande platt på sidan med njursvikt av sitt urinstopp, apatiska och kalla och döende med blodfylld urinblåsa, har vi anledning att fundera var vårt ägaransvar gått snett. Det är ett lidande som inte är försvarbart. Vissa gånger har kisse krupit under en boda och blir hittad i det skicket, men förbryllande ofta har han varit hemma och försökt och försökt tömma blåsan utan att lyckas tills kroppen inte orkar mer. Det mest barmhärtiga är att avliva eftersom prognosen är ytterst dålig.


I takt med att vi kan operera alltmera avancerade åkommor på katten, behöver och förtjänar den också den bästa av smärtlindringar. Anpassat och skräddarsytt för djuret och individen. Och att vi smärtskattar dem alldeles efter deras egna beteende. Inte utifrån hur vi agerar i samma situation. För kisse, hon är mycket mer subtil. Och att vi lämnar den mossiga idén att det är bra för dem att ha lite ont, för då håller de sig mer lugna och det läker bättre. För det är alldeles precis tvärtom!

Vackra bengalen Chevelle på besök på Djursjukhuset. Detta är ett friskt beteende som inte tyder på smärta. En nyfiken, alert katt som snor runt i full fart och upptäcker rummet. Svår att fånga på bild   

   


Sårbildning i bakre delen av gomtaket. Kräver förhoppningsvis inte särskilt mycket fantasi för att anta att det gör ont! Vid tveksamhet om katten (eller hunden) har smärtor är det adekvat att smärtlindra och se hur den svarar på behandling än att avfärda den med att den inte har ont eller att den redan fått det den ska ha. Vårt tolkningsföreträde ger oss ett ansvar!


Nedan en av de smärtskattningsprotokoll som veterinär och djursjukskötare har mycket nytta av vid vård av kisse!


 



Vill du läsa mer? Här en länk till ett studentarbete från djursjukskötarutbildningen i Skara:


http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00002613/01/Westerberg_Aberg_080605.pdf



 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av djursjukhusetgammelstad - 3 september 2013 21:42


Smilla är en fartig pointertjej som är ute och springer på pointrars vis i full fart i skogen. Matte går efter en grusväg när hon plötsligt hör Smilla skrika. Ett långt, högt och klagande skrik hon aldrig hört förr från sin hund. Matte blir utom sig ...

Av djursjukhusetgammelstad - 31 augusti 2013 23:54


    Yatzie remitteras från Västerbotten upp till oss på Djursjukhuset. Hon har av oklar anledning vätska i lungsäcken och feber, hosta och lite svårt med andningen. Hon skrivs in för utredning. Yatzie får lite lugnande och en av våra veterinärer...

Av djursjukhusetgammelstad - 27 augusti 2013 11:25


Simon är en äldre herre som blir glad när matte kommer med bilen. Han springer för att möta och matte ser till sin förfäran hur han törnar in mot en mötande bil och slungas tio meter. Matte och husse skyndar fram, övertygad om att deras älskade kisse...

Av djursjukhusetgammelstad - 19 augusti 2013 11:07

En av de vanligaste kirurgiska ingreppen som görs på intakta tikar är att operera bort livmoder och äggstockar på grund av att de drabbats av en livmoderinflammation. Eller pyometra som vi benämner dem medicinsk. Var fjärde tik drabbas av pyometra in...

Av djursjukhusetgammelstad - 22 juli 2013 20:56

Bosse är en fransk bulldog som är drabbad av det så kallade brachycefala syndromet. Det innebär att han har en trånga, rigida näsborrar, ett långt gomsegel och en i förhållande till sin storlek trång luftstrupe. Han har helt enkelt svårt att få tillr...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se