Direktlänk till inlägg 8 januari 2013

Krage i smådjurssjukvården

Av djursjukhusetgammelstad - 8 januari 2013 17:44

Inom djurvården används kragar till djuren flitigt. Korrekt använda är de ett hjälpmedel. För att skydda det nyopererade såret från att slickas på, för att förhindra att en näringssond slits ut eller en sårdränering. Vi använder oftast krage under pågående droppbehandling för att djuren inte ska bita av droppslangen med risk för att det blöder onödigtvis. När vi lägger urinkateter för att säkerställa urinpassage har vi också krage. Katetern är fastsydd och det skulle innebära stor skaderisk att djuret slet loss den från sitt fäste.


Syftet är således helt att under en begränsad tid och med ett mycket tydligt mål med användningen förhindra djuret från att förvärra sin behandling genom att den tillåts slicka eller bita i såret med risk för blödning och infektion. Och i värsta fall att bukinnehållet ramlar ut ur såret med potentiellt fatala följder.


I vissa fall används även krage vid klåda. Men här får vi se upp! En hund eller katt med klåda som trattas riskerar vi att utsätta för ett otillbörligt lidande. Vi behöver även här att ett tydligt mål och en avgränsning i tid vid kraganvändningen. Till exempel att det finns riktigt stora, infekterade områden som måste få vara ifred. Där vi inte kan riskera att de biter eller slickar.


Det handlar om information och utbildning i tankesätt. Att förmedla som yrkesman vad som är ok och inte. Att det faktiskt är djurplågeri att sätta krage på sitt kliande djur i månader utan att söka veterinär. Vi möter dem från tid till annan. Djuren är stressade, varma med sina huvuden inne i kragen, ytterst plågade av en klåda de inte kan klia tillbaka på. När kragen tas av kastar de sig med ursinne över sina tassar och biter och tuggar och slickar så hjärtat voltar i bröstet av sorg. Ännu värre är de som - tack och lov  glest - dyker upp i munkorg. För att de ska slippa eksem, anger matte.


Dessa hundar är superstressade av tre skäl - att de inte kan klia sig, att de flåsar med begränsad öppningsmöjlighet av munnen inne i en munkorg så att de inte kan värmereglera sig, för att de är urtörstiga inne i sin munkorg och inte kan dricka. Dessa djur är det riktigt, riktigt synd om.


Blir man rekommenderad av en veterinär att ha på krage länge för ett hudproblem är det på sin plats att ifrågasätta varför. Krage en vecka som maximum är en lämplig filosofi. Samtidigt behöver hunden/katten ha klådlindring! Kragen får inte ersätta det.


Bättre än krage är kostym, sockar, halsskydd - det som ändå lämnar huvudet fritt men skyddar huden från åverkan.


Låt oss hjälpas åt att sprida kunskap kring kraganvändningen på våra smådjur så det blir det hjälpmedel det är avsett att vara.



Nedan ser ni Elite, som under en skogsvistelse fick en pinne ner genom matstrupen så att den skadades. Han fick ha krage för att inte sluta ut den matningssond eller de dräneringsslangar som han hade i sårområdet (även om de hade krävt en viss flexibilitet att lyckas med   ). Nu verkar Elite ha återhämtat sig. Han är i sanning en kämpe! Ni hittar hans blogg härintill (När klockan slår).


     


 
ANNONS
 
Ingen bild

karin

8 januari 2013 22:51

Så ni menar alltså att en krage på en hund med klåda är tortyr? Även om hunden får klådlindring, och kragen är till för att hunden inte ska klia upp sår i sina redan bakteriebefästa öron?

Att hunden kliar är självklart. Alla hundar gör det, men de som har klåda gör det såklart mer, är det då tortyr att förhindra att hunden kliar upp sår i öron, där det fastnar bakterier?

Att säga att en krage mer eller mindre är ett tortyrredskap är väldigt fel, eftersom att man gör vad man kan för att slippa mer problem än de hunden i fråga redan har.

SJÄLVKLART ska man inte ha krage på hundar som har sår på halsen, där kragen stör, men att kalla det för ett tortyrredskap är väl att dra det lite för långt.

djursjukhusetgammelstad

8 januari 2013 23:00

Nja, nu missförstod du budskapet i texten. Budskapet är att vi inte får använda kragen UTAN att ha försökt på alla sätt att samtidigt klådlindra. Och att kraganvändningen behöver vara tillfällig lösning. Inte stadigvarande för att förhindra att sår klias upp. Då behöver djuret få bättre medicinering.
Men tortyrredskap är naturligtvis ett starkt ord. Trots allt är det få gånger det används vettlöst, men jag tror att det finns anledning att belysa risken för över/felanvändning.

Tack för dina synpunkter!

 
Ingen bild

Karin

9 januari 2013 10:46

Så hur ska man då behandla, eller snarare skydda, den hund som redan får all klådlindring den kan få och ändå har klåda i öron av bakterier? Bakterierna som kommer från tassarna när de kliar?

Man kan ha sockar på, självklart, men den hund som inte vill ha dem på, de tar av dem. Samma sak med typ en halsduk eller nylonstrumpa, det går på två röda sekunder så har hunden fått av sig dessa föremål.

För du/ni kan inte påstå att en hund med klåda ska tillåtas klia sönder sina öron (eftersom att de oftast är mest utsatta när det kommer till klådor, där en krage kan användas som skydd, därför tar jag öronen som exempel...) så att det blir sår, samlas bakterier, blir svamp, det börjar klia ännu mer, det sätts in behandling, det börjar om igen när hunden kliar och så är en ond cirkel igång.

Är det inte bättre att hunden får ha tratt, såklart de gånger man inte har uppsyn över den, när man är på jobbet, affären, gymmet, sover o.s.v för att förhindra denna onda cirkel?

MVH

djursjukhusetgammelstad

9 januari 2013 13:41

Hej igen Karin! Jag tror att det finns mer klådlindring att ge din hund så du helt kan slippa krage. Om det är hos oss du gått får du gärna mejla så får vi titta igenom din journal tillsammans. Jag använder inte krage som klådskydd mer än vid akut blossande eksem, dvs ngr dagar. Men jag förstår att du gör det just nu för att det saknas bättre alternativ. Men jag är övertygad att de finns! Det finns ju chans att byta veterinär eller be om remiss till de med hög kompetens i dermatologi - be gärna din veterinär om råd hur du kommer vidare och berätta hur din hund har det- Ingen skugga på dig!

 
Ingen bild

Karin

9 januari 2013 17:47

Jag har testat alla möjliga varianter och just nu går hon på heskavaccin två ggr/månad. Hon har ett foder för hundar med dålig hud. Korta och långa behandlingar med kortison, både höga och låga doser. Tvättning och badning med pyodermschampo, droppning i öron med både betnovat, olja och andra medel. Hon blir aldrig klådfri och kommer förmodligen aldrig att bli det heller.

Hon svarar bra på behandlingen med heskavaccinet, men eftersom det är miljöallergener och inte i fodret det sitter, så är hennes chans till att bli klådfri väldigt liten.

Jag går inte hos er, men jag uppskattar om ni kan nämna en behandling av dem jag inte testat redan.

Tack på förhand

djursjukhusetgammelstad

9 januari 2013 20:09

Jag skulle tro att det finns en födoämnesreaktion också, det vill säga dietprövning (antagligen igen). Kan också vara överväxt av svamp/bakterier som inte är under kontroll, parasiter...

Svårt att ge råd utan att veta något mer, men förstår att det är en hund (och matte) som har det jobbigt.

Och återigen - sök ny veterinär om den du går hos har slut på idéer! Lycka till!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av djursjukhusetgammelstad - 3 september 2013 21:42


Smilla är en fartig pointertjej som är ute och springer på pointrars vis i full fart i skogen. Matte går efter en grusväg när hon plötsligt hör Smilla skrika. Ett långt, högt och klagande skrik hon aldrig hört förr från sin hund. Matte blir utom sig ...

Av djursjukhusetgammelstad - 31 augusti 2013 23:54


    Yatzie remitteras från Västerbotten upp till oss på Djursjukhuset. Hon har av oklar anledning vätska i lungsäcken och feber, hosta och lite svårt med andningen. Hon skrivs in för utredning. Yatzie får lite lugnande och en av våra veterinärer...

Av djursjukhusetgammelstad - 27 augusti 2013 11:25


Simon är en äldre herre som blir glad när matte kommer med bilen. Han springer för att möta och matte ser till sin förfäran hur han törnar in mot en mötande bil och slungas tio meter. Matte och husse skyndar fram, övertygad om att deras älskade kisse...

Av djursjukhusetgammelstad - 19 augusti 2013 11:07


En av de vanligaste kirurgiska ingreppen som görs på intakta tikar är att operera bort livmoder och äggstockar på grund av att de drabbats av en livmoderinflammation. Eller pyometra som vi benämner dem medicinsk. Var fjärde tik drabbas av pyometra in...

Av djursjukhusetgammelstad - 22 juli 2013 20:56


Bosse är en fransk bulldog som är drabbad av det så kallade brachycefala syndromet. Det innebär att han har en trånga, rigida näsborrar, ett långt gomsegel och en i förhållande till sin storlek trång luftstrupe. Han har helt enkelt svårt att få tillr...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se