Senaste inläggen

Av djursjukhusetgammelstad - 8 mars 2013 13:42

Lilla Rambla inkommer till oss på Djursjukhuset för koll. Hon har varit med om en otäck bilolycka med hästbuss. Matte har forslats i ambulands till Sunderbyn med oklara skador, en man i en mötande bil har avlidit. Hästarna tycks ha klarat sig, vänliga förbipasserande hjälpte med att lasta om i tumultet så att de kunde ta sig hemåt.


Rambla är blek i tandköttet med lågt blodtryck, buken är svullen av en inre pågående blödning och hon är undertempererad. Läget är allvarligt. Hon blöder således invärtes men det är oklart vilket organ. Urinblåsan tycks intakt och också lungorna tycks oskadda. Rambla får två olika typer av dropp för att återupprätta blodtryck till vitala organ som hjärna, lever, hjärta och njure. Under tiden förbereds för buköppning.


Jourhavande veterinär Mari ringer in kollegan Elisabeth och också sköterskan Tina ringer in den mest erfarna narkosköterskan som är bakjour, Elisabeth.


Rambla sövs. Det finns inget val; man behöver hitta blödningen och stoppa den. Mängder av blod väller ut ur den lilla buken. Ganska omgående identifieras det att mjälten har gått itu. Det är därifrån läckaget sker ut i bukhålan. Mjälten avlägsnas och buken sugs ren för att resten av bukorganen ska kunna undersökas. Det ser bra ut. Ramblas bukvägg sutureras och hon läggs på värmedyna, fortsatt dropp och syrgastillförsel via noskateter.


Några timmar senare fattas beslut om att Rambla behöver blod för att kunna klara sig. Hon är blek och tagen av sin blodförlust och är trots syrgas bristfälligt syresatt. Vi ringer in en av våra godhjärtade kunder som ställer upp med sin hund som blodgivare. Blod kopplas på och droppar in i lilla, bleka Rambla.


Nästa dag är hon mycket piggare, orkar en sväng på promenad och syrgasen kan kopplas bort. Hennes smärtlindring kan minskas och hon äter och dricker själv. Inga nya skador har tillkommit. Det tycks gå vägen!


Vi håller kontakten med mattes mamma, som jobbat hos oss. Tårarna trycker på i halsen när hon berättar om sin dotters skador. Men redan efter ett par dagar kan matte sitta en stund på sängkanten och faran tycks över även för henne.

Det väntar troligen en lång konvalescens för kropp och själ för Ramblas matte. Och Rambla vilar upp sig hos "mormor" så länge. Vi önskar matte god och stadig bättring.

Så skört livet är. Det tål att påminnas om. Våra tankar går till den avlidne med familj.  


Lite tussig och omtumlad, men vid liv och på hundars vis i snabb förbättring efter akutoperation av brusten mjälte och med blod från donator. (tål att poängtera att matte givit sitt tillstånd till inlägget)


http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7510276


Och nedan återförening utanför sjukhuset. Matte Kajsa och lilla Rambla efter olyckan.


 


... och hemma hos "mormor" visar fästmannen Sigge prov på stort hjärta


 

ANNONS
Av djursjukhusetgammelstad - 7 mars 2013 09:44

Djursjukhuset hade i går förmånen att bjuda in kollegor i länet för uppdatering om virus-och parasitsjukdomar av SVA:s experter Ulrika Forshell och Anna Lindhe. På kvällen föreläste de för kattintresserade om kattsjukdomar. Som vanligt serverades fika i världsklass. TACK till er som kom och tack för ännu en fin insats av SVA, som Djursjukhuset har ett samarbetsavtal med rörande fortbildning.
 
       

ANNONS
Av djursjukhusetgammelstad - 2 mars 2013 08:41

 


Låt oss beskriva ett ovanligt tillstånd hos hund. Som kelpiehannen Unik drabbades av - ett penisframfall. Matte kommer in med honom för undersökning. Unik är besvärad av att främre delen av penis fallit fram ur förhuden. Han vill slicka , har svårt att kissa, har ont.


Vi undersöker honom på Djursjukhuset. Vi funderar om hans förhud är för trång? Eller för kort? Hans så kallade retractor muskel som drar in penis viljemässigt och som emellanåt kan göra det till en utmaning med att lägga in kateter på en vaken hanhund för att den är så stark, tycks försvagad på Unik. Ollonet är torrt av att ligga exponerat. Det är dessutom kallt i Norrbotten den här tiden på året. Unik är ledsen på blicken. Han har ont. Förhuden rullar dessutom in sig mot penis med hårsidan emot.


När en rad rimliga åkommor uteslutits återstår att fundera över hur problemet ska korrigeras. Vi har fastställt att förhuden inte är trång, så detta som enda åtgärd kommer inte att hjälpa Unik. Det finns inga sjukdomar i själva penis (till exempel tumörbildning) som kan förklara hans bekymmer.


Vi överväger att remittera för sk plastik. Att göra en förhudsförlängning. Vi ringer kirurgen på Strömsholms Specialistdjursjukhus dit vi remitterar de fall vi inte förmår lösa på egen hand. Kollegan är beredvillig och faxar över en operationsbeskrivning till en av våra kirurger, säger att hennes erfarenhet är att denna operationsmetod brukar lösa problemet. Veterinär Andreas läser operationsbeskrivningen och meddelar att det inte är några problem för honom att operera.


Matte blir lättad över att hon slipper åka de många milen söderut. Unik lämnas in för operation.


Resultat blir lyckat. Unik har med kirurgi framför penis på buken där veterinär Andreas dragit fram hud och därmed flyttat hela förhuden framåt fått en fin täckning av hela penis.


Och matte jublar av lycka. Hennes fina vän är frisk igen. Nu återstår att förhindra Mr Houdini från att krångla sig ur sin halsringskrage och ge sig på såret...


  

Som det såg ut innan operationen. Inte svårt att förstå att Unik har ont.


 

Här en närbild på sårområdet någon dag efter operationen. Snittet är lagt i en halvmåne framför och lagom med hud har avlägsnats. Hudkanterna har sedan lagts till varandra och staplats ihop. På så vis hänger hela den bakre bukhuden med framåt inklusive förhuden.

  

Av djursjukhusetgammelstad - 1 mars 2013 16:51

Här kommer en hälsning från engelska bulldoggen Molly som mår bra med sina små. Längst ner en softande pappa.


         

Av djursjukhusetgammelstad - 28 februari 2013 21:33

Molly är en engelsk bulldog som kommer in i veckan på grund av avstannat förlossningsarbete. Hon har fött tre valpar hemma. En av dem har avlidit någon timme efter födseln. Molly har fött själv vid en tidigare förlossning; annars ett bekymmer i rasen att det kan vara svårt med valpningen.


Men nu behöver hon hjälp. En valp sitter i loppet i felläge och ganska snart beslutas om kejsarsnitt. Vid fellägen är förstås inte värkförstärkande dropp aktuellt; risk finns att livmodern spricker och att tiken plågas i onödan.


Så Molly sövs och veterinär Marie dukar in henne efter att hon lyfts in på operationssalen. Två pigga valpar lyfts ut och en dödfödd - den som stoppade upp förlossningsarbetet. Valparna gnids och masseras enligt konstens alla regler  för att efterlikna den normala vaginala förlossningen. På så vis stimuleras andning och cirkulation. Mollys valpar ligger en stund med extra syrgas innan de läggs i kuvös i väntan på att mamma ska kvickna till och ta hand om dem.


På rummet väntar Mollys andra valpar och mattar som oroar sig för hur det går. Deras glädje går inte att ta miste på när vi dyker upp med valparna. Genast börjar kontroll av sort och namngivningsprocedur. Och de poserar gärna med de nyanlända små och lovar att det kommer några foton på Molly med sina valpar på hemmaplan.


Och det känns alltid lite extra skönt när tiken promenixar ut från operation i god hälsa. Man kan aldrig låta bli att förundras hur snabbt en kejsarsnittad tik är på benen och tar hand om sina små.


Nu väntar vi på besked hur det går därhemma.


Nedan bilder från kejsarsnittet. Lite läskigt om man inte gillar operationsbilder - men mödan värt när man ser resultatet - eller hur?


 

Här är livmodern utan valpar färdig att sy ihop. Den har delvis börjat dra ihop sig.


 

Här sys bukväggen ihop


 

Och här häftas huden ihop, sk stapling. Vi föredrar den metoden på Djursjukhuset eftersom det förkortar narkostiden och ger fina sår.  

Under tiden gnids det på små valpar av Adina och Henrietta så att de ska piggna till efter den snabba färden ut ur livmodern.


 


Som rutin tempar vi alla djur som varit sövda för att säkerställa att de inte blivit undertempererade. Molly ligger fortfarande intuberad och sussar sött.´Molly ligger också på värmedyna (under filten) för extra tillskottsvärme.


 


Molly viras in i filt i väntan på att narkosen går ur.


 


Lillen får lite syre på näsan för att piggna till.


 


Vi mår bra nu, hälsar de!


 


.... och såhär glada miner blev det ute i mottagningsrummet när småttingarna anländer i kuvösen i väntan på att mamma Molly kvicknar till efter operationen.





Av djursjukhusetgammelstad - 27 februari 2013 07:12

En stor andel av våra tamkatter är överviktiga. Ett skäl är att de flesta kastreras. Med avlägsnade av könskörtlar sjunker ämneomsättningen och aptiten ökar - en olycklig kombination. Om katten dessutom lever ett bekvämt inneliv så är risken stor för övervikt eller till och med fetma.


Övervikten smyger sig på. Det kan vara svårt att se själv hur hullet är när man ser sin kisse varje dag. Nedan ser du ett sätt att göra hullbedömning.

 

Den ideala katten har midja och revben som går att känna under huden när man stryker. Är den mager känner man kotornas utskott över ryggen - då är den i de allra flesta fall sjuk. Generellt är en idealvikt för en katt 3,5-4 kilo. Många huskatter ligger runt 5 kilo när de uppnåt fem-sex års ålder. Det innebär att de har en betydande övervikt. Med ökande vikt blir de mindre intresserade av att röra på sig. Med åldern kommer sedan artrosbesvär - mycket vanligt och tidigare helt förbisett som sjukdomslidande hos våra katter. Mer än 90 % av katter över tio år har ledsmärtor. Med övervikt ökar belastningen på lederna och katten blir ännu mer stillsam. Det kan vara svårt att skilja smärtinaktivitet från kattens vanliga soffhäng. Var uppmärksam på hur den beter sig jämfört med i unga år - om den slutat hoppa upp i fönster, klättra i klätterträdet, är grinig när man stryker över ryggen, ser stel ut när den reser sig eller tunnas ut i bakdelen finns all anledning att hjälpa katten med smärtkontroll.


En viktig faktor är att banta katten. Bäst är då att välja att medicinskt foder med mycket protein och fibrer. Katter får mättnadskänsla av protein och blir mindre påstridig att få påfyllning i skålen. Katten får inte bantas för fort. Om man gör det riskerar man att den utvecklar leverförfettning som är potentiellt livshotande för katten. Likaså får man inte vara för ihärdig med ett foder som för katten är bra men som den inte gillar. Katter tål inte svält - då blir de sjuka.


Vi hjälper dig gärna med kostråd om du vill för din överviktiga katt.


Att minska kroppsvikten är den största välgärning du kan göra för din katt. Du minskar också risken för diabetes och urinvägsbesvär, som nästan uteslutande drabbar den överviktiga katten.


Katter som går ner snabbt i vikt på grund av sjukdom utvecklar fettlever. De blir i långt gångna fall solgula i huden, ögonvitan och tandköttet. En sådan katt är i regel helt anorektisk (utan aptit) och viktnedgången har varit snabb. De har oftast varit tjocka innan. Då behöver de utredas för att ta reda på om de i grunden har både en fettlever och en leversjukdom eller om det är "enbart" fettlever. Vi sätter matnings-och medicineringssond på fettleverkatter och alla katter som inte äter självmant inom ett dygn. De senare för att undvika utvecklande av fettlever. Sondiläggning är tekniskt enkelt och tolereras väl av kisse.


Dels kan man lägga i nosen på vaken katt med lite lokalbedövning i näsborren. Dessa kan bara sitta några dygn. En grövre matningssond kan läggas under lätt narkos i matstrupen. Syftet är att "mata igång" den katt som av olika skäl förlorat sin aptit. Fördelen med sond är att de snabbare kan få komma hem - och för en katt är trivsel och stressreduktion centralt för tillfrisknande. Grundorsaken till kattens anorexi avgör hur lyckosam man är. Men det är alltid allvarligare när en överviktig katt blir anorektisk - fettlever är vanligare på dem än på den normalviktiga.


Ring och prata med oss om övervikt! Vi hjälper dig gärna med rätt kost och mängd du bör ge varje dag för att nå viktmålet. Använd hushållsvåg för att få exakt mängd. Och aktivera gärna kisse i samband med måltiderna - det finns mängder av sätt att få dem att simulera jakt efter föda. Lägg till exempel mat lite här och där i hemmet så att katten får söka sin mat. Lägg dem inne i leksaker för att stimulera till att pillra ut dem med tassen - alternativen är oändliga.


Och har du en tjockis och tre smalisar behöver du skilja dem åt vid matningstillfällena. En tjock katt kan inte ha fri tillgång på mat - då går den inte ner. Och aktivera dem varje dag med olika leksaker för att stimulera rörelse. Inte alltid lätt med djuret som har svart bälte i chillande - och det kräver sin ägare för att vara påhittig och omväxlande nog för att de ska bli nyfikna. Skicka gärna bilder på era sätt att aktivera katten i samband med utfodring och lek så gör vi ett bildgalleri för inspiration för alla kattälskare som läser bloggen.


Mejla dem till: maria.karlsson@djursjukhuset.se


Nedan bilder på sondläggning av katt. Det ser lite läskigt ut men kisse ligger helt lugnt (även om han undrar vad som händer förstås).


 

Här är det som behövs för att lägga sonden


 

Lokalbedövning i nosen


 

Sondiförande


 


Sonden på plats och fixeras. Finaste kisse lugn och samarbetsvillig. Hela proceduren tar en minut eller så.


 


En annan charmknutte med nässond som badat med vår omsorgssköterska Katrin.



Av djursjukhusetgammelstad - 23 februari 2013 15:25

Denna text är skriven av Maria Karlsson, chefveterinär, för Doggy Rapport. Vi tror att det är viktigt att gång på gång påminna om den oerhört svåra situation vi står inför med multiresistenta bakterier. Är det för sent?


Sverige är ett tryggt land att leva i. Vi har enligt veterinär MARIA KARLSSON en hög välfärd tack vare vår tillgång på rent vatten och avlopp och mat av god hygienisk kvalitet. Gemensamma skattesubventioner ger alla tillgång till högkvalificerad sjukvård och den höga kunskapsnivån och vårt geografiskt isolerade läge gör att spridningen av olika farsoter är låg.

Antibiotikaresistenta bakterier även på djursjukhusen

Vi är trots det inte skonade från farsoten med antibiotikaresistenta bakterier. De finns i vårt samhälle och på våra sjukhus. De finns också på djursjukhusen. Ännu är förekomsten förhållandevis blygsam bland våra sällskapsdjur men de antibiotikaresistenta bakterierna har fått fäste och riskerar att försvåra behandlingar samt att spridas till ägare, personal och till andra hundar.

Gener (arvsanlag) som gör bakterier resistenta mot antibiotika finns naturligt hos bakterier i miljön. De resistenta bakterierna lever ett fridsamt liv tillsammans med andra bakteriestammar. Det är när vi skapar nya överlevnadsförutsättningar som gynnar de som har resistensgener som de ökar i antal. Bakterierna har också förmågan att dela med sig av sina gener till andra bakteriestammar.

Produktionen av antibiotika sker i låglöneländer

Produktionen av antibiotika sker ofta i låglöneländer. Avloppsvattnet renas i särskilda anläggningar innan det skickas ut i närliggande vattendrag. Mätningar på det renade vattnet visar dock att innehållet av olika antibiotiska ämnen är extremt högt. Detta får förödande effekter på de bakterier som finns i miljön. De känsliga bakterierna slås ut. De starka, som har gener som gör dem resistenta mot antibiotika, överlever och rustar sig med fler resistensgener.

Människor som badar eller tvättar i det antibiotikaförorenade vattnet blir själva förorenade. Bakterier som är resistenta mot antibiotika kommer via vattnet och maten in i tarmen och förändrar det fina ekosystem som tarmfloran utgör. Så länge dessa människor håller sig friska kommer de att i det tysta dela med sig av sin nya bakterieflora genom att leva tätt tillsammans utan rinnande vatten eller fungerande avloppssystem. Blir man sedan sjuk och behandlas med antibiotika som dödar många olika bakteriestammar (så kallat bredspektrumantibiotika) kommer de antibiotikaresistenta bakterierna att överleva och förökas, medan övriga antibiotikakänsliga stammar slås ut. Det är verklighet idag. Människor dör i infektioner som orsakats av bakterier vilka är resistenta mot de flesta tillgängliga antibiotikasorterna eller av biverkningar från de ämnen som kan användas. I utvecklingsländer raderas hela spädbarnsavdelningar ut på grund av sådana infektioner.

Många kommer hem med multiresistenta bakterier efter semestern

Av oss som åker till Thailand på semestern kommer varannan hem med multiresistenta bakterier i tarmen. Om vi håller oss friska kommer vi i de flesta fall att på ett naturligt sätt att bli av med dem, men om vi blir sjuka och behöver antibiotika riskerar vi att få en multiresistent bakterieinfektion som det inte går att behandla. Det är också verklighet idag.

De multiresistenta bakterierna har kommit till Sverige för att stanna. Vi kan inte utrota dem. Men vi behöver minska deras möjligheter att spridas i samhället och på våra sjukhus. Det angår oss alla!

Det finns inga nya typer av antibiotika som kan ta upp kampen mot bakterierna

Vi gynnar spridning av de resistenta bakterierna genom att använda antibiotika och via bristande hygien – såväl på sjukhusen som på äldreboenden, dagis, skolor och hemma. Att tvätta och desinficera händer, isolera smittförande patienter, bryta smittkedjor och våga avstå från antibiotikabehandlingar är gammal kunskap, men det är de vapen vi har att ta till. Vi har inga nya typer av antibiotika som kan ta upp kampen mot bakterierna. Och vi kommer ändå att förlora igen och igen – det har historien visat.

Antibiotikaresistens är en fråga som prioriteras av regeringen. I november 2012 möttes experter från alla statliga verk tillsammans med andra som är insatta i de här frågorna för att tillsammans ta upp kampen. Socialminister Göran Hägglund talar om resistens som mänsklighetens ödesfråga. Det låter dramatiskt, men våra samhällens hälsa vilar på förutsättningen att kunna behandla våra bakteriella infektioner med antibiotika.

Vad kan vi göra själva? Kan vi påverka spridningen av antibiotikaresistens?

Vi kan alla bidra:

Ifrågasätt antibiotikareceptet

Som hund- och kattägare kan du hjälpa till genom att fråga veterinären som skriver ut antibiotika varför ditt djur ska behandlas och om det går att slippa. Varje utebliven behandling är viktig för att minska antibiotikatrycket på vår vanliga bakterieflora, både i djuret såväl som i miljön. Om ditt djur behandlats flera gånger med antibiotika, be om en remiss för bedömning av patienten hos en specialist.

När du själv är patient eller förälder – fråga doktorn om det verkligen är nödvändigt med den antibiotikakur som skrivs ut.

Var en medveten konsument

Köp kött från länder med låg användning av antibiotika i djurhållningen så minskar du risken för att du får resistenta bakterier. Pris och kvalitet på djurhållningen är ofta sammanlänkade.

Undvik helt att köpa varor som innehåller bakteriedödande medel, till exempel disktrasor och diskmedel som innehåller ämnet triclosan.

Lämna ett ekonomiskt bidrag till en hjälporganisation

De utländska antibiotikafabrikernas omfattande utsläppsproblem är allas angelägenhet. Vi behöver bidra med pengar och kompetens.

Berätta för andra om antibiotikaresistens

Alexander Fleming upptäckte penicillinet för nästan hundra år sedan. Det har räddat livet på ett stort antal människor och djur att kunna behandla bakterieinfektioner med antibiotika. Men det behöver användas på rätt sätt. Inte som förebyggande behandling. Inte för säkerhets skull. Utan enbart när vi vet att fördelen med behandlingen vida överstiger riskerna för ett ökat antibiotikatryck. Fleming varnade för överanvändning redan i sitt tal vid Nobelprisutdelningen 1945: “The more we use them, the more we lose them”. Han var långt före sin tid när han förutsåg riskerna med överanvändning.

Ödestimmen är slagen. Vi behöver samarbeta regionalt, nationellt och globalt för att nå samsyn kring hur vi ska bromsa resistensutvecklingen.

Din medverkan behövs – för våra barns och barnbarns möjligheter att behandla sina bakteriella infektioner i framtiden.

Maria Karlsson, chefveterinär


 

Av djursjukhusetgammelstad - 18 februari 2013 19:00

Lilla Doris blev sjuk före jul i en livmoderinflammation. I samband med operationen upptäcktes att alla hennes hörntänder var frakturerade, troligen på grund av att hon burit sten eller på annat sätt varit ovarsam med sina tänder. Matte blev alldeles förskräckt. Hon kunde inte ana att det var så illa att hon behövde operera bort alla tänder. Hon äter, verkar glad och har återhämtat sig fint efter sin livmoderoperation. Nedan kan ni se hur hennes tänder ser ut vid det första besöket:


 

(fast här ser ni snygg-Doris när hon längtar ner från bordet)


 


Högra sidans hörntänder som är frakturerade. Vänstersidan likadan. En överraskning för både matte och oss! 


Det är det som är svårt med tandvärk. Förr lade man måttstocken vid att om hunden äter så har den inte ont. Eller om den tuggar så har den inte ont. Och så vidare. Men få hundar svälter av sin tandvärk. Det är en stark överlevnadsinstinkt att äta - trots tandvärk. Hundens smärtsystem skiljer sig inte från vårt - tandfrakturer gör ont! Och en riktigt skadad tand kan inte rotfyllas (vilket förstås är mindre traumatiskt och det bästa om tanden är möjlig att rädda) utan behöver extraheras (opereras ut). Det görs under fullnarkos och kräver skicklighet, tålamod och omdöme. Hörntändernas rötter är mycket långa, ofta 2/3 av den totala tanden. Tandröntgen är centralt för att veta det bästa angreppssättet. Tandbenet borras bort och en så kallad lambå av tandkött frigörs. När tanden borrats och hävlats ut sluter kirurgen såret med suturering för att skapa förutsättning för läkning.


Smärtlindring ges på flera sätt - med injektion i samband med sövningen, lokalbedövning under narkos samt med upprepad metadoninjektion efteråt. Doris vaknade fint och sjöng vackert av otålighet att få gå hem. Men innan dess fick hon en extra dos med metadon.


Ta gärna hjälp att bedöma hundens och kattens tänder i samband med besöket - för att undvika det tysta lidande som tandskador och tandlossning är!


Och du som är lite känslig varnas för lite läskiga bilder.


 


         

Här sys det stora hålet efter den stora tanden igen med tråd som är självförintande

       

Hopsytt och färdigt!  






Hej då Doris! Här får du en extra smärtlindringsspruta för kvällen och natten (och matte får med sig för fortsatt behandling)

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se